Arg Antikrist.

Jag vet inte, men jag blir nog mer antireligiös, antikapitalist och antinazist ju äldre jag blir... låter det inte bakvänt så säg? Tycker i allmänhet det horeras mycket om krossa kapitalet tills man börjar på KTH och börjar snvända rosa LaCoste piké. Och jag blir så bara mer förbannad dessutom. Det är helt sjukt.

Är det bara jag som känner såhär? Snälla Bullen, hjälp mig.



(som vanligt är det inte flickan i filmen som har skrivit brevet)

Hard men in black leather.

Vette fan vad det är för fel på CDON nuförtiden. Beställde därifrån för säkert två veckor sen och ännu inte en skiva i brevlådan. Förstår dom inte att jag inte kan sitta och lyssna samma skivor om och om igen? Det är ju idioti.

(fan Emppu, sluta kräv av mig att uppdatera skiten för jag har ändå ingenting att dela med mig av!)

Men man kan ju alltid lyssna på Svappavaras stoltheter The Rock United när man vid datorn sitter. Testa ni också, tidlösa rockklassiker för massorna.

Jag har lämnat Explorer. Det kanske är intressant att veta. Antar att man borde ha gjort det för åratal sen men man är väl bekväm. Det började gå för sakta till slut. Vi kommer nog att sakna varandra, Explorer och jag.

Nej för fan, det blir inget vettigt av det här inte.

Jag tror jag uppdaterar Skivbatalj istället.



What of it?

Verkligheten närmar sig med stormsteg...

Det är en vidrig känsla när verkligeheten gör sig påmind.
Först nu börjar man uppskatta tryggheten man haft sen den 15:e september 2009. Tryggeheten att inte behöva oroa sig för arbetsförnedring eller arbetslöshet. Trots att det har tärt lite att sitta dryga 20 mil i bil per dag efter en fruktansvärt dålig väg som sällan plogats på vintern, så uppskattar jag tom dessa timmar nu när jag har exakt 4 veckor kvar av utbildningen och jag inte har en aning om vad jag gör måndagen den 14:e februari (bortsett från att jag ställer mig med mössan i hand på arbetsförnedringens kontor). Dessutom känner jag mig inte direkt som en målare ännu (har förvisso 4200 timmar kvar att göra innan jag får avge slutprov och kalla mig målare, men ändå) och det är lite stressande.

Nån som behöver nånting målat? Tapetserat? Kaffe? Te?
Skulle verkligen behöva öva lite... och jag är billig dessutom. Hör er för kära vänner, Onkel behöver stålar och erfarenhet.

Nåväl, imorrn blir det att börja ringa runt i länet och söka lärlingsplats. Siktar in mig på Lule, Boden, Pite, Gällivare, Kiruna, Öklix och Klix så får vi väl se vars det bär. I Pajala verkar det vara mera dött just nu (det lär väl ta ett par år innan nån kommer på att gruvarbetarna behöver bostäder) men det är ganska generellt över landet, lågsäsong för målare just nu.

Nå det är bara gnäll och djävulskap, eller hur systrar och bröder?

Nu tar vi och lyssnar på lite fin svensk punk så den varma känslan i bröstet återvänder. Upp till kamp!

Jaså du?

Gick Motörhead så dåligt under 80-talet att Lemmy var tvungen att låna ut sina skådespelartalanger till detta? Heavy mental!

Samba apati, por favor?

Det är tisdag kväll, -33 grader celsius i grannbyn Korpilombolo (har ingen fungerande utetempmätare men det ligger nog kring där här också), bilen startar inte och här sitter jag; har just avklarat Red Dead Redemption (nja, nå 100% complete är det ju inte men för närvarande klart nog), lyssnar på Sonny Boy Williamson på en anskrämlig volym (är det inte fint att slippa grannar så säg) och försöker att få igång det här bloggandet igen.

Som ni alla vet (ja jag antar att du är den enda sörjande, Erkki) så har en ny television införskaffats. Ut med 28" United bildrörs-TV som har tjänat mig troget i ca 8 år och inte med modern teknik i form av en 42" LCD-TV från Phillips. Skillnaden var... enorm. Dels pga det uppenbara extra 14", dels pga att med HDMI-kabeln (som så snällt utlånades till mig av Erkki (du får tillbaka den så snart jag är till Lule)) SER jag faktiskt vad som händer när jag spelar PS3, men också pga den mindre smickrande bildkvaliéen på vanliga TV-program och DVD-filmer.
Trots detta har John Carpenters gamla kultaction "Escape From New York" aldrig varit bättre. Nästan upp till en femma på Filmis! You know it!

Men jag känner redan lite smått abstinens från RDR måste jag erkänna. Visst kan jag fortsätta att göra grejer i det, men det känns inte så motiverande när man vet att historien i sig inte kommer att föras framåt av det.
It's over. It's done. You done good.
Men jag kan inte heller släppa det faktum att man kände sig rätt smutsig under spelets gång, speciellt i Mexico. För att inte leverera spoiler på spoiler så kan jag bara säga att uppdrag utförs åt män med tvivelaktiga karraktärer och vilket känns lite småjobbigt att göra. Men man tar sig igenom det. Man sväljer satsen med god aptit. Man tar den i tvåan med ett leende på läpparna. Varför? För att det är RDR. Tror faktiskt aldrig jag har slösat så många timmar på ett spel tidigare (kanske Silent Hill 2, för det tog ett tag. kanske bara kändes så för att man satt som på AIDS-infekterade heroinnålar genom hela spelet) för jag orkar sällan spela ett spel särskilt länge numera. Därför; all cred åt RDR!
Ska jag nödvändigtvis betygsätta det blir det dock bara 9/10, mest pga tidigare nämnda smutsighet som nästan inte går att skrubba bort.

Nu siktar jag istället på Red Dead Redemption: Undead Nightmare. That's right, folks! Det är precis vad det låter som; RDR fast med zombies! Det här har möjligheten att bli tidernas bästa spel (näst efter Silent Hill 2, det förstår väl alla?)! Cowboys OCH zombies! Vad kan gå fel?

Den som lever får se.